fredag 2 maj 2008

Det svåra i att lägga schema för hela sommaren. Och gör det någon skillnad att jag kanske får välja lite själv?

På sjukhuset finns illusionen om att man lägger sitt eget schema vilket utspelar sig på följande vis:
I t.ex. april läggs i ett datoriserat program med namnet Timecare (sooo sweet, ta hand om min tid, yes gör det!!) ett önskemålsschema för maj månad. Där är det fritt val att plutta ut sina arbetstimmar precis hur som helst under dessa veckor, vilket ju faktiskt innebär att man kan välja att jobba skiten ur sig i fyra veckor för att sedan vara hyfsat ledig en vecka. Jag menar, man är ju sjuuuukt fräsch den veckan man är ledig efter fyra veckor in hell. Sen förstår ni ju säkert alla att det här ju inte funkar så där jättebra, eller ja, oftast är det ju så att alldeles för många har samma önskemål, t.ex. nu till valborg - hur många tror ni ville jobba valborgmässoaftons kväll och morgonen efter? Och hur många tror ni har baaaaaarn (alt. en skum man som tydligen inte kan ta hand om barnen på egen hand) och som bara faktiskt kan jobba nästan bara dagturer? Nåväl, när alla då har lagt sina önskemål så är det dax för datorn att slå ihop alla extremt braiga önskemål för att sedan visa på att just här och där är det alldeles för mycket folk eller katastrofalt för lite folk. Då går vi in i fas två som går ut på att försöka flytta på sig fram och tillbaka så att organisationen flyter på med exakt rätt antal folk på rätt antal arbetspass vilket ju görs i begränsad utsträckning eftersom alla tycker att just deras önskeschema var jättejättebra. Fast man ska komma ihåg att man få poäng i dataprogrammet om man flyttar på sig, men sen ska man också komma ihåg att poängen justeras i efterhand av schemaansvariga på avdelningen eftersom det ju kan vara orättvist att t.ex. jag som inte barn/hus/etc. ju kan samla på mig massor med poäng eftersom jag ju faktiskt kan flytta på mig hur som helst eftersom jag ju självklart inte har något annat än mitt jobb att göra. Och när alla har fått möjligheten att göra detta så är det tillslut dags för datorn (nää just ja, Timecare. Ta hand om min tid - snälla!!) att pussla i hop det sista, dvs. flytta folk från och till arbetspass, på eget bevåg. Och sen är schemat färdigt och klart och hepp! Hur mycket av mitt jättebraiga önskeschema tror ni finns kvar? Ungefär så här känns det nu när jag håller på att lägga schema för vecka 33. Hur ska jag kunna veta hur jag vill jobba i mitten av augusti? Nä just det, jag har ju Timecare.. piiuuuu (utandning av lättad karaktär)

2 kommentarer:

mina sa...

Tjosan, det verkar jobbigt... Det är ofta rätt jobbigt med medbestämmande... eller att man liksom får skylla sig själv om det blir dåligt. Inget att gnälla över ;)

Tack för grattiset... men du det där med stor kan ju misstolkas.

kitty_k sa...

Fast det är väl det som är grejen.. att vi ska tro att vi har just medbestämmande och så.. ja.. så var det med det.