extramaterial

den barmhärtiga samariten Florence N. is the shit

Att bevisa sin vuxenhet med ikeafamilykortet känns sådär; tvetydigt så att säga.

I lördags skulle vi gå in på ett hak i göteborg och jag, som har typ 30 kort i min plånbok, börjar rafsa och riva efter mitt körkort. Och så tror jag äntligen att jag har hittat den och kommer/säger i samma sekund på att "nej, det här var ju ikeafamilykortet" varpå vakten säger "va?! ikeafamilykort? Ja med ett sånt kommer du in i vilket fall som helst". Således blev jag insläppt utan att visa leg. Påpekas ska göras att det inte var en så kallad ikeafamilyhappening som vi skulle på, i så fall hade ju ovanstående händelse inte varit speciellt spännande rent analytiskt. Tydligen hade det med något slags åldersbevis att göra, vilket jag inte alls hänger med på. Jag har ju haft mitt ikeafamilykort så länge jag kan minnas (ok, det var ljug, men jag har längelänge haft en liten förkärlek på att spendera hårt förvärvade slantar på ljuv heminredning och således finnes också ikeafamilykortet förvarat i min plånka). Tänk om jag hade varit en asnördig (dvs heminredningsintresserad) 17åring som försöker fejka ålder med vuxenpoängskort? Nåväl, han var väl inte allt för lättlurad, vakten alltså, jag har ju ändå permanentat hår osv.
När jag väl hade myglat in mig på stället blev jag lite sugen på en fika och sprang över till seveneleven och köpte kaffe och bulle. Där träffade jag även på en hemlös människa (tror jag?) som låg och sov skönt över en bardisk. Bredvid honom satt en skylt som uppmanade gästerna att lämna stället så fort man hade fikat färdigt. Mitt arma modershjärta smälte en aning så när jag hade snaskat i mig halva bullen och kaffet så hämtade jag lite mer kaffe (i smyg) och ställde bredvid den skönhetssovande mannen - jag tyckte gott att han kunde få sova några timmar i lite varma lokaler och sedan ha lite att äta innan han begav sig ut i den bistra kylan. Hoppas att han därmed inte blev utslängd, han fikade ju för i helvete!!

R/t (vilket, på sjuksköterskespråk, betyder "relaterat till" och som på någon helt ofattbar anledning förkortas på detta vis, tror ej att det är språkligt korrekt. Dessutom kan man ju faktiskt skriva ut orden i sin helhet... "hel och het oooaaa") mitt tidigare inlägg om att skit kommer tillbaka och att jag själv i mina inlägg delar ut en del skit så vill jag bara förtydliga att jag är helt medveten om detta och att få lite skit tillbaka då och då skadar ju inte; det kan ju ses som en utmaning så att man inte alldeles torkar ut av tristess. Dock så vill jag inte bli hånad, eller för den delen håna, på mitt jobb. Därav denna blogg (till viss del).

i'm a riot...

....dvs en braksuccé.. eller ett upplopp. Välj själva

Vissa personer verkar ha en inneboende, stark och intensiv känsla för att framhäva sig själva genom att klaga på andra. Det är obehagligt tycker jag. Visst, det kanske görs lite till mans, i var och vartannat gathörn, men på det där utstuderade och otrevliga sättet utan den mista glimten i ögat..buuurrr..... Då undrar man.. "ok, om du nu är så extreeeemt braaaaaaaa som du vill framstå.. Va FAN gör du på en avdelning? Varför har du inte gjort karriär/vidareutbildat dig/skaffat ett bättre jobb?" Tur att jag inte är av den gråtmilda sorten för vissa kommentarer skär djupt, men nån gång kommer det kanske tillbaka. Inte för att jag har för avsikt att hämnas utan mer för att har har en del att bjuda på om så skulle behövas. Som Morgan och Lasse sa en gång i gamla tidens sommarlovsprogram (på morgonen; de var på en soptipp eller nått sånt) "Ingenting försvinner, allt kommer tillbaka." Passa dig för att skicka ut bad energy.....

Jag vet att du vet jag har rätt jag har rätt du har fel

Man kan verkligen säga att högskolan är en utvecklande miljö. Eller ja, kanske inte i högskolebyggnaden i sig utan själva innehållet; bodyn som jag brukar kalla det. Att vara omringad av smarta människor gör att jag lätt får uppfattningen om att jag kanske också har belönats med ett uns smarthet och euforin är total - jag vill smälta in. Fast det där med att alla är smarta i högskolevärlden är ju faktiskt inte ett dugg sant, snarare att de som inte har smarthetspotential tränger sig in på tillskansade gymnasiebetyg och skramlar med nöd och näppe ihop till en kandidatexamen för att ändå senare sluta på Bosses lastbilsfixeri eller på Brittas fik som kaffekokerska (en gång i världen ville dock även jag bli kokerska).

OM man har med sig en inneboende smarthet (här vill Firefox:s "rättstavningsprogram" att ordet/-n ska stavas "smart het" ooo yes jag är smart och het..oxox". Som en gammal 90talsdänga) från början kanske man gör något mer kreativt; lyckas utan examina i bakfickan. Man vet ju vissa som har lyckats med det också (och vad menar jag med lycka - tjäna bra pengar? trivas med livet? hångla på en bakgata med sweeta personer? ha 7 barn och öppen spis i köket? I detta fall får det nog bli pengar och trivas med livet. Det andra kanske kommer per automatik (?)).
Själv ska jag kämpa på med magistern (det där med 7 bäbisar vågar jag väl knappast hosta om)

saker att inte förstå

• varför inte fler går och fikar själva på fik
• hur man kan banta/typ leva på nån skum diet och i och med detta bli gravt begränsad i sitt liv
• varför så många stönar sig igenom de flesta arbetsdagarna
• varför man säga att man bantar/försöker gå ner i vikt om man dagarna i ända petar i sig en liiiten bit tårta, ett kex, några godisar för att avsluta med en fräääsch sallad till lunch (jag vet, gammal irritationsklassiker, men ändå)
  
• hur man med samvetet i behåll(?) kan särskriva (t.o.m. Firefox "stavningsprogram" föreslår i tid och otid särskrivningsalternativ...döööö)

Många typ bantar på sjukhuset (personal) det är konstigt eftersom det mestadels finns typ smaskigheter i personalrummet. Känns spontant som en ogenomtänkt ekvation. Känns även spontant att jag inte förstår så många saker som är jobbrelaterade - personlig kris?


Jag är ledig idag..märks det?

På onsdag börjar min nya karriär

och till hösten börjar antagligen en helt ny karriär, långt bort från sjukhusets vita pyjamasar och mer nära grekiska filosofer som typ Sokrates (säkert). Det jag försöker säga är att imorgon börjar metodkursen för magisterprogrammet, tjoho! Metodkurser ligger ju oftast inte så högt i rang för den rutinerade högskolestudenten men jag ser faktiskt fram emot detta mucho. Är det för att jag inte är så rutinerad kanske?
Fram till höstterminen kommer magisterarbetet vara som en hobbyverksamhet vid sidan om heltidsjobbet på sjukan, i stil med en virkkurs har jag tänkt mig.
Till hösten har jag fått erbjudande om att arbeta på högskolan. Hoppas att det blir så! Där kommer jag vara lite av en standbyfröken på halvtid och ägna mig åt studier på halvtid. (För den lite mer pålästa läsaren som förstår att "standbyfröken, det finns den minsann inget som heter" så kan jag meddela att tjänsten på skolan heter amanuens som eg. betyder "lägre bokhållare", vilket låter sådär smickrande men jag antar att jag självmant kommer att lyfta dess innebörd till långt högre höjder.. jag kommer i allafall ha ett eget kontor(tror jag, jag har redan tänkt ut hur jag ska inreda det)... låter inte det i allafall lite grekfilosofstyle?)

Många tycker att man ska jobba länge länge som riktig sjuksköterska (dvs bli bitter på en vårdavdelning) innan man läser vidare. Nä just det, då är det ju mycket skönare att veta ALLT på vårdavdelningen och vara DEN BÄSTA på den minimala sfären av 16 patientsalar och ett fikarum - yes!
Själv har jag mer förhoppningen att bli halvbra i ett långt större space.

jag kan inte vara sjuksköterskeljuv..

det funkar liksom inte. Jag kommer på mig själv minst 20 gånger per dag med att säga typ ej ok saker. Vi sjuksköterskor pratar ju en del om "att sköta magen" och för er alla som inte förstår innebörden av detta uttryck så betyder det helt nätt och slätt att bajsa fast lite mer inlindat i mystik .. I början av min karriär (ååå denna långa - 10 veckor hittills) så frågade jag ofta patienterna om hur de hade skött magen på sista tiden, men vem f..n fattade vad jag menade då? Typ nada, ingen.. och så skulle jag försöka förklara det på ett lagom snyggt och rosafluffinlindat sätt men det är ju skiiitenkelt när det handlar om bruna kluttar på led... (här ska du tänka "näää det kan det ju inte vara").

Sen säger jag ofta "näääää (på eskilstunadialekt) man får inte ge det här så fort, det är bäst att inte gasa på" när patienten frågar varför jag ska stå och spruta in 3 ml läkemedel aslångsamt samtidigt som jag bryter ryggen och ådrar mig nackstelhet. Men det uttrycket fattar man väl, ljuvt eller ej?

nice try..

Min förra blogg upplevdes tydligen som väldans stötande (av vissa iallafall, minst av Vickan-tjoho!). Därför görs här ett nytt försök och således uppmanas folk att se lite mer humoristiskt på livet/världen och allt annat.

Den här bloggen kommer nog handla om precis samma saker som den förra men förhoppningsvis skapar detta namn inte kravaller och "hal is"-diskussion. Eller ja.. såvida du inte har någon humor själv. I så fall får du gärna kontakta mig och spy galla (är nämligen van vid galla - jobbar på mag/tarmkirurgen).

För dig som inte alls hänger med så hette min förra blogg "kitty k söker bebis"..farligt farligt