Tecken på att man har blivit mamma (när man nu blir det)

1. man kallar frekvent sin egen mamma för mormor. Som att hela den egna mammadottergrejen har gått vidare till att vara mormorbarnbarnrelationen, eller så är det bara rent smidighetsmässigt bäst typ blirintesåförvirratfördesmåstackarsbarnensomkanskeintefattarskillnadpåvemsomnuärmammaochvemsomfaktisktärlamormor.

2. man kallar frekvent sin man, eller vad man nu har, för pappa. Som att hela kärleksrelationen som man tidigare haft nu mer består i att omnämna varandra i föräldratermer. Inget mer ligga och viska den andres namn under mysiga stunder, nähä nu är man mammi och pappi och håller minsann inte på med något slags kärlekstrams det har man ju förresten inte tid med heller eftersom det ska ammas och bytas och lekas och kollas till. In med barnföräldertid och ut med kärleksstormarna för bövelen! (då eliminerar man ju på köpet också att det skulle kunna bli fler barn, de skulle ju i och för sig inte spela något roll eftersom man redan är pappa och mamma hugget i sten och all ens tidigare existens är som lite bortblåst)

3. man kallar frekvent sina vänner för tant och farbror med tillhörande namn. Näääää men titta nu, nu kommer tant Kristin med nybakade kakor och hemtrillade köttbullar (här kanske man i och för sig kan godkänna ett visst tantomnämnande...). Näääää men titta här, nu kommer ju farbror Andreas han är väl för tokig, tiiiiiitta vilken tokig busig hatt han har på sig ojojoj. Nääää men titta nu på tant Linda, hon är väl för fin. Har hon virkat den här lilla blöjpapperskorgen bara till dig!!? Ååååååå så gullig tant Linda är.

Ja, ni förstår konceptet

I vetenskapens förlovade värld

är ju nu mer lite ensam, fast egentligen inte alls så ensam. Finns ju jättemånga jätteroliga forskarpersoner som äääälskar vetenskap och som gör allt för att SPSS ska lyda deras minsta vink eller att innehållsanalystabellen ska stråla av lycka genom kondenserade meningar. Fast egentligen har de inte alls fattat grejen; det gjorde liksom bara L och jag. Det bara funkade och var helt självklart, mittemellan alla tjafs som vi hade om den ena eller andra tabellen så fattade vi ändå vad det handlade om. Det var passionen och alla andra högt flygande planer som vi hade om att förändra hela sjukvårdsstrukturen genom våra alldeles egna magiska tabeller och vetenskapliga bevis. Därför är det ganska så ensamt och jag har inte alls lust att försöka mig på att hitta något slags passion med någon annan. Därför sitter jag flera gånger i veckan och rabblar vetenskapsidéer vid din grav och kan ibland känna att det då fladdrar förbi en inspirationsgnista. Då känns det helt plötsligt värt att jobba vidare på våra storhetsverk.

to be pregnant and foxy...

... verkar vara en alldeles för lurig ekvation att lösa. Därför får man emellanåt, i humörhöjande syfte, påminna sig om att man för typ 7 månader sen i alla fall hade något slags stråk av sexighet i sig. Annars hade ju den här bäbisen haft det lite trixigt med att bli till.